Jag är så trött, bara så grymt trött. Har varit ute och gått med en övertrött hund och kollat på typ en hel säsong av secret life nu.

Och som om inte alla bebisar och utebliven hundskit vore nog så har jag fått minst 10 nya myggbett. Det är bara assämst, allting. Jag trodde det skulle vara skönt att komma ut hit till mamma igen. Men nej, jag mår bara dåligt.

Hos pappa mår jag också dåligt, men där är får man jämt höra "Kan inte du göra det här?" och så hör man i undertonen att man måste göra det annars tas man för en otacksam snorunge som bara bor där för att ha någonstans att bo.

Behöver hitta en lägenhet snart, blir extra galen av att inte bo med Micke. Och eftersom ingen av oss tycker om att prata i telefon så blir det bara då båda är inne på facebook som det blir något pratat typ. Och det gör så jag blir mer lättirriterad eftersom det bara inte är att vända på sig och krama om honom då jag vaknar mitt i natten och har en mardröm eller bara ha möjligheten att kunna sitta och spela och bara veta att han sitter i samma rum.

Men skit samma. Mer Secret Life!

/Donno

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte skrivit på flera år känns det som. Orkar fan inte mer. Blir så trött på människor som sviker när de sagt att de ska stå där. Måste skaffa mig nya vänner, ny partner och allt. Måste göra om och göra rätt. Helst flytta, byta namn till Ull...

Trodde inte det skulle kännas så mycket, så jävla ont.  Både i själen och i kroppen. Hjärtat är ingen idé att ens ta med. Vill egentligen inte ens skriva om det eftersom jag inte vill dra ner någon. Men måste få ventilera.  Känns som jag har sval...

Känner hur allting som jag kämpat för att hålla uppe håller på att rasa ner på mig. Om jag försöker laga en vägg så rasar en annan ner och den tredje brinner upp. Det är bara för mycket, all stress, ingenting som går ihop som jag vill.  Min dröm ju...

ALDRIG att det skulle kunna vara lugnt mer än en vecka. För fan. Antingen är det småtjaffs med pojkvän eller så är det kroppen som jävlar eller så är det något av hemmen som har något skummt för sig.  Men det är ju bara utmärkt om allt är på en gån...

Ett barn utan en mamma klarar sig, det äter ersättning och har antagligen en fosterfamilj eller någon annan som tar hand om den. Ger den mat, kärlek, närhet och allting annat ett barn behöver.    Men vad gör man åt en mamma som inte har något bar...