Direktlänk till inlägg 4 juli 2012
Jaa, jag har ju inte precis hunnit skriva så mycket, som vanligt, men har hållit mig ganska upptagen, jag har hjälpt Micke att stapla in veden, pillat med alla djuren, bakat och sånt.
Och så fick vi 24 små vaktelbebisar den 30 juni, eller ja, en föddes på morgonen den första Juli...men han satt fast i skalet så mamma hjälpte honom ut, och jaa, det slutade med att han levde två eller tre dagar med att bara sitta uppe i handen under en filt eller ligga nere hos dom andra och bli trampad/hackad på.. han åt inget och han kunde inte röra på högersidan så honom fick mamma ta bort.. Sen igår så hittade vi en som hade drunknat i vattenskålen...men nu borde det vara slut på dödsfall!
Fast problemet med kycklingar är att dom är väldigt självmordsbenägna, dom dränker sig så fort dom får möjlighet till och om dom kan så hoppar dom gärna från höga höjder och så.
Så kul med små bebisar igen! :D
Lite kalkoner kanske? :D
Och så idag så kommer Helle ^^
Sen åker hon med mig och Micke till Pålsboda när vi åker dit och så ska vi vara hus/kattvakt i en vecka medan pappa är på beaver creek. :D
Och sen i Augusti så blir vi kattvakter åt Sara då hon och Erik åker på semester :) Så får jag bo lite med min lilla misse igen! Saknar Ruffs äckligt mycket ibland. Det är svårt att tro att en katt kan betyda så mycket, men ibland är det så det gör ont att jag och Micke inte kan få tag i en lägenhet så vi kan bo tillsammans så jag kan få ha min katt hos mig.. förhoppningsvis så får vi tag i något (Och han i ett jobb!) snart..
Jag älskar att bo ihop med honom, även om vi har det väldigt lyx just nu, det finns mat i kylskåpet (kanske inte vårat men i mammas :P) och vi har tak över huvudet, el och massor med annan lyx. Allt vi behöver göra är att jobba lite. Så det känns väldigt bra. Men då vi får en lägenhet tror jag inte det kommer komma en massa extra bekymmer, vi tänker ganska lika i så mycket så det är nog inga problem som inte går att ta sig förbi :)
Men nu blir det väll spela lite innan Helle kommer :D
Jag har inte totalfastnat vid Skyrim, nej nej.
Muhahha.
/Donno
Har inte skrivit på flera år känns det som. Orkar fan inte mer. Blir så trött på människor som sviker när de sagt att de ska stå där. Måste skaffa mig nya vänner, ny partner och allt. Måste göra om och göra rätt. Helst flytta, byta namn till Ull...
Trodde inte det skulle kännas så mycket, så jävla ont. Både i själen och i kroppen. Hjärtat är ingen idé att ens ta med. Vill egentligen inte ens skriva om det eftersom jag inte vill dra ner någon. Men måste få ventilera. Känns som jag har sval...
Känner hur allting som jag kämpat för att hålla uppe håller på att rasa ner på mig. Om jag försöker laga en vägg så rasar en annan ner och den tredje brinner upp. Det är bara för mycket, all stress, ingenting som går ihop som jag vill. Min dröm ju...
ALDRIG att det skulle kunna vara lugnt mer än en vecka. För fan. Antingen är det småtjaffs med pojkvän eller så är det kroppen som jävlar eller så är det något av hemmen som har något skummt för sig. Men det är ju bara utmärkt om allt är på en gån...
Ett barn utan en mamma klarar sig, det äter ersättning och har antagligen en fosterfamilj eller någon annan som tar hand om den. Ger den mat, kärlek, närhet och allting annat ett barn behöver. Men vad gör man åt en mamma som inte har något bar...
I've been through alot.
But I'm still here, still alive.
Stronger than ever.
1up