Jag har lite påpekningar som jag har kommit fram till idag.

1. Jag är sämst på att sova ensam, ligger och vrider och vänder på mig, vaknar var 5e minut typ och så kastar jag kuddar omkring mig då jag väl sover.

2. Man ska fan inte vara deprimerad. Speciellt inte i nian då man får slutbetygen. Fick helt plötligt min sovmorgon på tisdagar reducerad till klockan 7 istället för typ 10.....

3. Jag tycker verkligen inte om multiplikation, vi kommer inte överrens. Som tur är får man använda miniräknare till proven. (Btw, I hart min miniräknare).

4. Karaktär är bland det tråkigaste ämnena som jag någonsin haft under min skolgång... kan bero på att kortaste karaktär lektionen vi har är 2 timmar och 20 min så man vet att det kommer bli en ofantligt lång lektion med en massa tjatter från dom andra i klassen som inte riktigt insett att om man är tyst och gör det man ska kan man kanske få ha rast eller få sluta tidigare.

5. Idag är en klag-dag. Känns som att bara för att man är singel just den 14/2 så måste man vara forever alone och oälskad. Eller ännu bättre, bara för att man har ett förhållande just idag måste man vara puttinuttig med sin respektive. Eller så är man sur på den för att den inte anstränger sig tillräkligt.

Just saying.

/Donno

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte skrivit på flera år känns det som. Orkar fan inte mer. Blir så trött på människor som sviker när de sagt att de ska stå där. Måste skaffa mig nya vänner, ny partner och allt. Måste göra om och göra rätt. Helst flytta, byta namn till Ull...

Trodde inte det skulle kännas så mycket, så jävla ont.  Både i själen och i kroppen. Hjärtat är ingen idé att ens ta med. Vill egentligen inte ens skriva om det eftersom jag inte vill dra ner någon. Men måste få ventilera.  Känns som jag har sval...

Känner hur allting som jag kämpat för att hålla uppe håller på att rasa ner på mig. Om jag försöker laga en vägg så rasar en annan ner och den tredje brinner upp. Det är bara för mycket, all stress, ingenting som går ihop som jag vill.  Min dröm ju...

ALDRIG att det skulle kunna vara lugnt mer än en vecka. För fan. Antingen är det småtjaffs med pojkvän eller så är det kroppen som jävlar eller så är det något av hemmen som har något skummt för sig.  Men det är ju bara utmärkt om allt är på en gån...

Ett barn utan en mamma klarar sig, det äter ersättning och har antagligen en fosterfamilj eller någon annan som tar hand om den. Ger den mat, kärlek, närhet och allting annat ett barn behöver.    Men vad gör man åt en mamma som inte har något bar...