Hmm.... funderar på om man ska leka lite med designen....igen. Men det känns som att varje gång jag börjar så hinner jag tröttna innan jag blir riktigt nöjd.

Saknar min insperation....

Visst är det sjukt? Hur kan man bli mer inspererad av att ha ont och vara "olycklig"? Känns som att då det känns som att allt i livet slår fel och man egentligen bara borde ge upp så är man som mest inspererad. I alla fall för mig, så fort jag blir ett uns lycklig så blir mina texter jag skriver sämre och jag har inte samma insperation (hur många gånger har jag skrivit ordet insperation nu?) som jag hade innan. Det är ju bara konstigt, egentligen är jag nog en ensamvarg som lever för att vara olycklig.

Fast jag klagar inte precis på allt som det är nu, men jag skulle bara vilja kunna skriva och vara lycklig.

Det borde väll inte vara för mycket begärt? Eller?

/Donno

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte skrivit på flera år känns det som. Orkar fan inte mer. Blir så trött på människor som sviker när de sagt att de ska stå där. Måste skaffa mig nya vänner, ny partner och allt. Måste göra om och göra rätt. Helst flytta, byta namn till Ull...

Trodde inte det skulle kännas så mycket, så jävla ont.  Både i själen och i kroppen. Hjärtat är ingen idé att ens ta med. Vill egentligen inte ens skriva om det eftersom jag inte vill dra ner någon. Men måste få ventilera.  Känns som jag har sval...

Känner hur allting som jag kämpat för att hålla uppe håller på att rasa ner på mig. Om jag försöker laga en vägg så rasar en annan ner och den tredje brinner upp. Det är bara för mycket, all stress, ingenting som går ihop som jag vill.  Min dröm ju...

ALDRIG att det skulle kunna vara lugnt mer än en vecka. För fan. Antingen är det småtjaffs med pojkvän eller så är det kroppen som jävlar eller så är det något av hemmen som har något skummt för sig.  Men det är ju bara utmärkt om allt är på en gån...

Ett barn utan en mamma klarar sig, det äter ersättning och har antagligen en fosterfamilj eller någon annan som tar hand om den. Ger den mat, kärlek, närhet och allting annat ett barn behöver.    Men vad gör man åt en mamma som inte har något bar...