Det har varit en lugn och skön dag idag, började inte fören 11.

Jag kom dit lagom till maten, inget särkilt att anmärka där, ingen som var jätte jobbig eller så.

Sen gick barnen och la sig för vilan, alla barn sov förutom ett som brukar vara vaken. Satt och läste och lekte med honom en stund, barnen vaknade vid typ 1-2 kanske, då böt vi om på dom som skulle byta om till lucia kläder och så vid kvart över 2 så började föräldrarna komma, vi sjöng och fikade. Sen vid 3-4 kanske så hade alla föräldrar gått/åkt hem med sina barn. Gick ner till 1-5 avdelningen där dom hade 1 barn kvar. Lekte lite, så blev hon hämtad. Och så vid halv 5 så kom 3 barn ner från 3-5 avdelningarna och sen slutade det med att vi satt tre fröknar och glodde på ett barn från typ 5-halv 6 till halv 7...

Och då var det inte ens ett jobbigt barn :)

Så jätte skönt har det varit idag och om jag ska vara ärlig så har jag inte tagit någon rast... med andra ord jag har jobbat hela dagen, 7,5 timmar i sträck ;)

Och så skulle jag egentligen fått gå vid 6.... hihi, busiga jag :D

/Donno

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har inte skrivit på flera år känns det som. Orkar fan inte mer. Blir så trött på människor som sviker när de sagt att de ska stå där. Måste skaffa mig nya vänner, ny partner och allt. Måste göra om och göra rätt. Helst flytta, byta namn till Ull...

Trodde inte det skulle kännas så mycket, så jävla ont.  Både i själen och i kroppen. Hjärtat är ingen idé att ens ta med. Vill egentligen inte ens skriva om det eftersom jag inte vill dra ner någon. Men måste få ventilera.  Känns som jag har sval...

Känner hur allting som jag kämpat för att hålla uppe håller på att rasa ner på mig. Om jag försöker laga en vägg så rasar en annan ner och den tredje brinner upp. Det är bara för mycket, all stress, ingenting som går ihop som jag vill.  Min dröm ju...

ALDRIG att det skulle kunna vara lugnt mer än en vecka. För fan. Antingen är det småtjaffs med pojkvän eller så är det kroppen som jävlar eller så är det något av hemmen som har något skummt för sig.  Men det är ju bara utmärkt om allt är på en gån...

Ett barn utan en mamma klarar sig, det äter ersättning och har antagligen en fosterfamilj eller någon annan som tar hand om den. Ger den mat, kärlek, närhet och allting annat ett barn behöver.    Men vad gör man åt en mamma som inte har något bar...